Rektor har ordet - Förskolan Linden

Målsättning

Vi arbetar enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Detta innebär att förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och i samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Lindens målsättning är att barnen på, och genom, förskolan, ska:

känna glädje
känna trygghet
utvecklas som individer och som grupp
visa respekt mot sig själva och mot andra
få en stark självkänsla och självständighet
utveckla sin nyfikenhet och sin lust att leka och lära

Vårt mål med verksamheten är att alla barn ska få så bra och stimulerande aktiviteter som möjligt. Vi vill att alla barn ska få den hjälp och omsorg som vi har möjlighet att ge. Barnen ska vistas i en varm miljö där alla sinnen och känslor berörs. Barnen ska få arbeta med olika aktiviteter och material på sin egen nivå och utifrån sin egen kompetens.

Vi ser barnens stora behov av den fria leken och vi vet hur viktig den är för deras utveckling. Vi planerar därför in tid för fri lek. Vi anser också att det är viktigt att barnen själva får vara med och påverka sin vardag och planerar därför ofta, både i smått och stort, i samråd med barnen.

Vi är ett komplement till hemmet och utgår från varje individ eftersom vi förutsätter att alla barn är olika. Vi tror att trygga barn som får uppleva att de blir respekterade utvecklas som individer och på så sätt blir stärkta i sin självkänsla. Denna trygghet försöker vi skapa genom att se och bejaka varje barn.

Förskolan har stängt under veckorna 27-30 och v 52. Vi erbjuder alternativa förskolor vid behov av omsorg dessa veckor.

Inriktning

Reggio Emilia pedagogiken är en pedagogisk filosofi som utvecklats på de kommunala förskolorna i staden Reggio Emilia under snart 50 år. I dag är den spridd över hela världen. Sedan 1992 finns Reggio Emilia Institutet i Stockholm.

Pedagogiken utgår från lyssnande, dokumentation och reflektion, samt att se på olikheter som ett viktigt värde. Alla barn kan tillföra verksamheten tankar som är värda att tas på allvar och bli ett led i allas lärande. En av grundtankarna hos Malaguzzi är att barn vill veta, de skapar sin egen kunskap. Hjärnans naturliga tillstånd är att forska, att låta tankarna ställa frågor.

Grundaren Loris Malaguzzis främsta mål var att stimulera barnen att träna alla sina sinnen, alla sina hundra språk. En träning som ska påbörjas under det viktigaste utvecklingsskedet i ett barns liv – förskoleperioden. Pedagogiken är ingen metod, utan mer ett medvetet arbetssätt/förhållningssätt som tror på barnet och dess inneboende kraft.

Reggio Emilia. En filosofi som för ”En dialog med Läroplan”

Vi vill förmedla till barnen att vi är intresserade av deras tankar/åsikter – deras rätt att tänka och komma med teorier om olika saker. Vi är inte ute efter ”det rätta svaret” vi vill att dom ska känna lust och vilja att berätta och att vara vetgiriga. Pedagogen ska finnas där som ett stöd för barnen när de funderar på hur det kan lära sig förstå det som de funderar på. Kortfattat kan man säga att det handlar om ett förhållningssätt där man tror på det kompetenta barnet som vill, kan och duger.

Vi ska ställa fler frågor – ge dem mindre ”färdiga svar” Att leta och hitta faktainformation i dag är lätt! Vi vill att barnen ska bli mer kritiska i sitt tänkande, att kunna bolla tankar/ idéer mellan varandra och pedagogerna. De gör dem till självständigt tänkande individer vilket inte är minst viktigt när de börjar skolan! Pedagogerna ska vara medskapare och medupptäckare istället för att ge auktoritära pekpinnar åt barnen, den erfarenheten av skolan har nog många av oss.

När de är på ”forskarjakt” ”upptäcksfärd” runt en frågeställning ska dom få möjlighet att uttrycka sig på olika sätt, inte bara genom ord. Barn har ofta en lust att ta till olika uttrycksätt, t.ex. genom att rita/måla eller andra kreativa vägar. Det är deras sätt att pröva sina hypoteser. Att knyta an fantasi och verklighet. Att få/våga använda sin fantasi sker inte helt naturligt hos alla barn, de behöver träning/stöd i detta. De ska inte behöva fundera på ”vad är det fröken vill att jag svarar” Barn behöver hjälp med att gå vidare i sina egna tankar.

”Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sin egen uppfattning och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och växa.” Lpfö 18

Det betyder inte att barnen får göra som de vill i alla lägen!

Reggio Emilia använder sig av uttrycket ”de hundra språken” Tanken är att miljön på förskolan ska hjälpa/stödja barnen att hitta ”sitt sätt” att uttrycka sig på. Sitt språk. Därför ska miljön vara spännande, stimulerande. Det ska finnas en variation bland materialet, det ska vara tillgängligt för barnen, tydligt (barnen ska förstå, detta kan man göra här!)

Miljön kallas för den tredje pedagogen, barnet och pedagogen är de första två. Miljön är en pedagog som ska uppmuntra och inspirera barnen. Den ska utmana tankarna och fantasin och locka till kunskap.

Eftersom lärande sker över hela dagen och hela tiden så är även rutiner viktiga lärandesituationer för förskolebarn. Alla naturliga möten som sker mellan barnen och pedagogerna. Det sker ständigt ett utbyte av kunskap. Även i konfliktsituationerna som uppstår sker det ett socialt lärande med hjälp/stöd av pedagogernas förhållningssätt.

Ett pedagogiskt utvecklingsarbete kan inte följa ett förutbestämt schema, det är en process. En process som hela tiden ger oss möjlighet att tänka nytt och utvecklas i dialog med varandra.

Framtiden behöver människor som både kan tänka nytt samt ta tillvara goda beprövade kunskaper.

Pedagogen (den vuxne) ska inte värdera eller påverka på vilket sätt barnet vill eller ska ha möjlighet att uttrycka sig.

Viktigt med material som öppnar möjligheter att vrida och vända på sin fantasi. Pedagogiken är förankrat i en humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på barns möjligheter, en djup respekt för barnen samt en övertygelse om att alla barn föds med en inneboende drivkraft att utforska världen.

Loris Malaguzzi har sagt; ”Jag tror att de ord som bäst sammanfattar vår verksamhet är utforskande och delaktighet”

Ett barn har hundra språk
Barnet har hundra språk
Hundra händer
Hundra sätt att tänka, att leka och att tala på
Hundra, alltid hundra sätt att lyssna, att förundras och att tycka om.
Hundra lustar att sjunga och förstå
Hundra världar att upptäcka
Hundra världar att uppfinna
Hundra världar att drömma fram
Ett barn har hundra språk
Men berövas nittionio

Loris Malaguzzi

Småbarnspedagogik

När man utbildar sig på högskolan/universitetet för att arbeta som förskollärare läser man teorier om utvecklingspsykologi. För att göra ett bra arbete som pedagog i förskolan anses goda kunskaper om barns utveckling vara en nödvändig grund. Praktiken är grunden. I teorierna om utvecklingspsykologi kan man få stöd i sina egna erfarenheter som man får genom åren – teorin ger struktur och mening, ökar förståelsen och stimulerar till att pröva nya grepp. Vad vi förväntar oss av barnet, vad vi tror det om att kunna, har stor betydelse för vad barnet kommer att klara av.

Hjärnan är uppbyggd för att ordna verkligheten. Vi strävar efter att jämföra, lika och olika och att benämna och kategorisera. Hos barnet är det den direkta erfarenheten som bygger upp teorin om världen. Det lilla barnet stoppar allt i munnen, smakar och undersöker, ett sätt att få ordning på omvärlden.
Små barn använder hela sin kropp för att odla sina relationer. Barnet lär inte känna omgivningen genom att registrera föremålen utan genom att beröra och låta sig bli berörd av dem. Små barn har ett stort rörelsebehov. Det bästa sättet att få utlopp för sitt rörelsebehov är att få vara ute mycket. På förskolan behöver barnet oömma kläder, kläder som tål att lekas i och extra ombyten i fall man blir våt. Det allra minsta barnet är kropp och sinnen. Barnen behöver tid för att känna en ny miljö och göra upplevelserna till sina egna. Små barn börjar varje dag som ett slags erövringsexpedition – de möter segrar/nederlag, mycket motstånd, vilja och glädje.

Småbarnens kroppar ”pratar” hela tiden. Det kräver vår uppmärksamma närvaro för att uppfatta det som ”sägs” och för att svara. Den uppmärksamma vuxna lyssnar på fler budskap än de som sägs med ord och hör därmed att de allra yngsta säger mycket! ”Människokroppen vet och förstår innan den har ord i form av tankar och tal” menar Marleau Ponty (fransk filosof)

Den goda tillgången till möjliga lekkamrater är en av förskolans största fördelar. Här kan barnen få betydelsefulla möten med ”den andra” i lek. Även under konfliktsituationer sker ett lärande. Att se ett annat barn leka med en leksak förstärker leksakens dragningskraft eftersom det andra barnet synliggör dess möjligheter. En leksak som ”leker” får liv, den ligger inte livlös på en hylla. På förskolan arbetar vi ständigt med att försöka erbjuda barnen en inbjudande miljö som lockar till utforskande, lek och rörelse.

Trummor/musik; att få möta sig själv genom tydliga uttryck genom slag på trumman stärker både självkänsla och självförtroende. Barnet ”upptäcker” sin egen kraft – känner den genom hela kroppen. Musik blir man glad av, det blir till positiv rörelse och lek. Musiken talar till känslor och upplevelser, väcker tankar, minnen och bilder till liv och laddar upp kroppen rent muskulärt. Därför stimulerar och påverkar musiken talspråket. Barn utvecklar sina språk när de är skapande, leker och upplever mening. Att sjunga, spela och dansa är det bästa man kan göra för att skapa lust och glädje.
Klossar/byggmaterial; innehåller ett element av överraskning och kan locka till lek när de rasar! Småbarn lockas av ting som överraskar, gör någonting oväntat. Om man vill stå på en boll rullar den åt sidan. Det runda lockar till rulla, det höga till att göra högre eller att välta, det tomma till att fylla, det fulla till att tömma, det öppna till att kliva/krypa/gå in i.

Böcker/berättelser; här kan barnen finna igenkännande situationer. Stärker språket och ger en stund av lugn, närhet och trevlig samvaro. I böckerna möter vi ett språk som är annorlunda än vårt dagliga vardagsspråk. Begrepp/ord som vi kanske inte använder oss av till ”vardags.”
Mobiler/saker som hänger och fångar ögat; är i positiv bemärkelse förvirrande för ögat och är otydliga för riktningskänslan och lockar därför till rörelse av ögon och kropp. Ger lust att samtala om och glädje/lust att titta på.

Naturmaterial; är så kallade föränderliga substanser, snö, vatten, sand, lera, torra löv har en märkbar effekt eftersom de ger efter och barnens rörelser sätter spår. Samtidigt kan de bli till något, de glider, flyter, delar sig, och kan sättas samman igen. De kan formas och falla isär. Naturmaterialen överraskar alltid genom sin egen rörelse! Flexibilitet och överraskning är något som kännetecknar de föremål som lockar till lek och ger ett lekande gensvar. De utöver en särskild dragningskraft på det lilla barnet. När småbarnen möter olika material låter vi barnet bestämma takten. Vi försöker följa barnets initiativ/utforskande. När barnet t.ex. undersöker lera, behöver barnet tid och gott om plats – hela kroppen känner och berättar hur leran är!

En fast dagsrytm är viktigt – den skapar trygghet och hjälper barnen att orientera sig tidsmässigt. Under inskolningen är ett ”övergångsobjekt” något som många barn behöver. Det kan vara en snuttefilt, mjukisdjur eller annat som hjälper barnet att hålla de inre bilderna av föräldrarna levande. Objekten påminner barnet om det som inte finns till hands men som ändå finns kvar. De skaffar sig en inre bärbar mamma och pappa. För barn som har svårigheter med det dagliga avskedet kan kurragömma leken vara ett sätt att bearbeta sin oro för att någon som försvinner inte kommer tillbaka omedelbart. ”Titt ut leken” att försvinna eller bli sedd skapar spänning. Genom leken får barnet möjligheter till en utökad upplevelse av sig själv genom att ha blivit ”synlig” och har fått sin närvaro bekräftad. Vägen till empatisk förmåga går via att man får sina egna känslor igenkända, bekräftade och benämna, så att man sedan kan känna igen dem hos andra. Barn låter sig ofta avledas, vilket är ok och ibland nödvändigt. Men vill vi förmedla till barnen att alla känslor är ok och inga känslor farliga är det bättre att ta emot och bekräfta känslan.

När Linden har sommarlov och jullov

På tisdagar har Lindens personal planeringstid fram till 8.30, då Förskolan öppnar. Behöver Ni omsorg före 8.30 dessa dagar var snäll och meddela personalen, dagen innan, så hittar vi en lösning på huset med ordinarie pedagoger.

Under veckorna 27-30 har Linden sommarstängt. Behöver Ni omsorg under dessa veckor, var snäll och meddela Rektor senast 1 april. Vi samarbetar med andra föräldrakooperativ i innerstan och kan erbjuda ert barn plats på någon av dessa förskolor.

Under vecka 52 har Linden stängt. Behöver Ni omsorg under denna vecka, var snäll och meddela Rektor senast v 49 så hittar vi en lösning på huset med ordinarie personal.

Klagomålshantering

Vi ser klagomål som ett utmärkt tillfälle till förbättring av vår verksamhet. Enligt skollagen 4 kap 8§ skall huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål.

Klagomålshanteringen har som syfte att;

stärka föräldrar och vårdnadshavares inflytande
utöka dialogen med föräldrar och vårdnadshavare ¤ underlätta att enkelt och snabbt rätta till brister som uppstår i verksamheten
öka trovärdigheten och legitimiteten för verksamheten genom att visa på att vi tar synpunkter på allvar.

Beröm eller förslag på förbättringar hanteras på samma sätt som klagomål.

Klagomål ska inlämnas skriftligt på denna blankett (ladda ner .doc).

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår mål och vision med denna plan innehåller våra tankar om hur vi kan främja lika rättigheter och möjligheter, hur vi kartlägger dem, hur vi arbetar med förebyggande åtgärder samt våra rutiner för akuta situationer.

Här finns planen (ladda ner).